Vad jag gör förutom att plugga

Här kommer ett inlägg jag utlovade, om mina engagemang i det studiesociala livet!

Från första början har jag varit aktiv i det studiesociala. Det hann inte ens gå en termin av utbildningen innan jag vips hade sökt till en studentförening och ett utskott. Jag visste redan från början att det var något för mig.

Mitt intresse att aktivt delta i studentorganisationer växte fram av två orsaker, skulle jag säga. Delvis var det en reaktion på att jag äntligen hade hittat rätt, till utbildningen som jag kände att allt föll på plats för mig, och ville därför ge tillbaka genom att visa mitt engagemang. Den andra orsaken var för att det verkade jävligt skoj!

Mitt första år sökte jag alltså till miljövetarprogrammets festeri, MAX Phesteri, som jag sedan var med i under ett års tid. Festeriet anordnar fester och sittningar, samt är med som faddrar under Nolle-P. Under samma period sökte jag till styrelsen för programmets studentförening. Styrelsen driver utbildnings och arbetsmiljöfrågor. Där var jag med som miljöansvarig under ett år, men de här två uppdragen gick dock inte helt parallelt. 

 
Det var tufft att vara med i båda, jag ska inte ljuga. Det är inget jag rekommenderar de flesta att göra. Man måste ha studiedisciplin, driv och vara beredd att ge upp de flesta andra hobbies man har för att istället viga sin fritid åt de här uppdragen. 
 
Med det sagt så måste jag påpeka att året som jag var med både i styrelsen och festeriet var det roligaste året i mitt liv! Helt klart. Jag ångrar inte en sekund. Det var definitivt värt det, för vännerna, alla man lärde känna, allt kul man gjorde och alla sjuka, knäppa och galna minnen man samlade på sig. Det var så kul att jag valde att söka till styrelsen en andra gång (festeriet sitter man bara ett år), haha!
 
Så här nöjd kan man vara när man blivit inröstad som styrelseordförande (ja, det är en bild på mig själv som jag kramar åt)... The puppetmaster i egen hög person.

Så nu är jag ordförande i styrelsen. Men inte nog med det. Eftersom jag är en sån kakburks-människa, som måste ha ett finger med i allt, så råkade jag glida in på ytterligare ett studiesocialt åtagande. Jag sitter med i kårens fullmäktige (FUM), där jag representerar Campus Norrköpingstudenternas intressen. Det bara liksom hände, men varför inte tänkte jag? Om jag inte själv är villig att vara med och påverka, kan jag förvänta mig att andra gör det åt mig? Det är sjukt viktigt att kåren gör ett bra arbete, för de är de som driver studenternas intressen gentemot universitetet. 

 
Vägen hit har varit kantad av otroliga vänner, en massa planering och de mest fantastiska månaderna och åren jag varit med om. Jag kan inte beskriva hela alltet, det enda jag kan göra är att uppmana dig som går på universitetet att verkligen utnyttja och maxa ditt studentliv! GÖR DET, gå med i vad som helst, du kommer inte ångra dig och du kommer skaffa vänner och minnen för livet! Och du får bara en chans att göra det, du har bara en studetid sen är det verkligeheten som gäller.

För lita på mig, helt plötsligt står du där med ditt examensbevis i handen och undrar vart alla år tog vägen.

#CarpeDiem eller ännu bättre, #YOLOWSWAG


Kommentera här: